Sedärja

Den nya bloggen is up and running då.. som man så fint kan säga.
Vi får väl se hur det går med den.. vem vet jag kanske återvänder hit igen..
Men adressen kommer upp på facebook inom en snar framtid, fast ni som känner mig väl borde nog kunna lista ut den redan nu!

Hasta luego!
Puss

8036 dagar senare..

..ja men grattis till mig då! 22 härliga år idag
PUNKT

I was never greatful, that´s why I spent my nights alone

Vill ni veta något mer får ni väl fråga mig direkt istället.



Helt enkelt..

Gah, Mars!

Februari hälsade oss med regn Mars vill tydligen inte vara sämre.

Det regnade när jag lämnade jobbet idag så jag bestämde mig (delvis i brist på annan sysselsättning) att bara ha en hemmakväll (och eftermiddag). Då jag kände att det var dags att ta hand lite om mig själv. Så jag tog en lång dusch och har nu även kollat på en HEL film! Jag är stolt över mig själv. Det händer ju aldrig att jag har tålamod att se hela filmen på en gång annars. Såvida ingen kollar på den med mig då vill säga.

Det gjorde jag igår. Kollade på film med Annelie. Trevligt att hänga lite i hennes soffa. Men vi måste dock lära oss att ta oss ur den, åtminstone på helgerna. Alldeles för många fredagar och lördagar vi inte kommit från den soffan.

Igår var jag även och hälsade på Eiko. Jag ville ha lite bilder från henne (på ramblan finns det alltid några personer som är utklädda och det finns då en man som är så himla lik Edward Scissorhands så det finns inte! och syster, kommer du hit är det helt klart ett måste att du ska se honom!) och jag passade samtidigt på att ge henne lite Lisa Ekdahl musik.

Det roliga var dock att när jag kom hem till henne så befann sig fyra till japanskor hemma hos henne. Det var tydligen Japans version av kvinnodagen igår. Och det skulle givetvis firas! Eiko hade satt upp små ballonger på väggen. (I Japan sätter man tydligen upp dockor på väggarna, men Eiko hade ju inga sådana till hands så det fick bli ballonger istället). Så ofrivilligt fick jag då vara med i detta traditionella firande. Det var både sång och musik. Eiko hade bjudit in en vän för att spela blockflöjt. (De sa att en sådan kostar 4000 euro ungefär, alltså 40 000 kr. Helt sanslöst!). Jag satt mest där och förundrades över japaners sätt att vara. Men det var en trevlig tillställning. Och tårta fick jag också.

Funderar på att lägga mig redan nu och läsa.. Vore skönt att för en gångs skull vakna utsövd. Godnatt då!

Ja, hur stor är sannolikheten

Jag var ute på en promenad tidigare idag för jag vart så sjukt sugen på glass och tänkte då att jag skulle ta mig ner till Barceloneta och köpa Ben&Jerry-glass. När jag väl är påväg ut ur butiken hör jag två röster säga: Sandra!. Min första tanke, samtidigt som ljuset bländade mig, var att Annelie med någon vän stog precis utanför butiken (eftersom hon bor precis intill) och ropade på mig. Men snart upptäckte jag att det var Lisa och Sanna, två gamla skol/ fotbollskompisar som stog där!
Sanna hade tydligen fått syn på mig när jag var inne i butiken. Så jäkla märkligt. Jag visste ju (genom facebook) att de skulle till Barcelona denna helgen men att jag faktiskt skulle stöta ihop med dem hade jag verkligen inte räknat med. Visst, Barcelona är ingen stor stad men ändå! Eller som Sanna sa: Ja, det är ju inte som att vi brukar träffa på varandra hemma i Tibro.

Som sagt, världen är allt bra liten ibland.